Kategori: Karriär

Har du fått ett nytt jobb med provanställning, eller funderar du som arbetsgivare på att anställa någon på prov? Provanställning är en vanlig anställningsform i Sverige, men många är osäkra på vad som faktiskt gäller. I den här artikeln går vi igenom reglerna för provanställning, hur lång den får vara och hur den avslutas eller övergår i en fast anställning.

Vad är en provanställning?

Provanställning är i Sverige en anställningsform inom lagen om anställningsskydd (LAS). Under prövotiden kan anställningen antingen avslutas eller övergå i en tillsvidareanställning, det vill säga en fast anställning. Syftet är att både arbetsgivaren och arbetstagaren ska få möjlighet att pröva om anställningen fungerar innan den blir permanent.

LAS (1982:80) är den lag som reglerar anställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare, bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. Det var genom LAS som regler om olika anställningsformer, till exempel provanställning, samlades i en gemensam lag.

Hur skiljer sig provanställning från andra anställningar?

Den viktigaste skillnaden mellan en provanställning och en tillsvidareanställning eller andra visstidsanställningar är att provanställningen kan avslutas i förtid utan saklig grund. En tillsvidareanställd får enligt 7 § LAS inte sägas upp utan sakliga skäl – det vill säga arbetsbrist eller personliga skäl, som misskötsamhet. Vid en provanställning räcker däremot arbetsgivarens subjektiva bedömning eller ett minskat behov.

Hur lång får en provanställning vara?

Enligt lagen får en provanställning vara i högst sex månader. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan prövotidens längd dock avvika från lagens sex månader, och även andra avvikelser kan förekomma.

Att avsluta en provanställning

En provanställning kan avbrytas av både arbetsgivaren och arbetstagaren även innan prövotiden har gått ut, men reglerna skiljer sig åt för parterna:

• Arbetsgivaren som vill avbryta provanställningen i förtid måste lämna besked om detta minst två veckor i förväg. Detta kallas varseltid och ska inte förväxlas med uppsägningstid. Om arbetstagaren är fackligt organiserad ska arbetsgivaren samtidigt varsla den fackliga organisationen.
• Arbetstagaren tvingas enligt lagen inte iaktta någon varseltid, utan kan avsluta provanställningen i förtid med omedelbar verkan.

I kollektivavtal kan det förekomma att båda parter har varseltid, ibland kallad uppsägningstid. Längden varierar, oftast mellan 14 dagar och en månad.

När provanställningen blir en fast anställning

Om arbetsgivaren eller arbetstagaren inte vill att anställningen ska fortsätta efter prövotiden, ska besked om detta lämnas till motparten senast när prövotiden går ut. Görs inte detta övergår provanställningen automatiskt i en tillsvidareanställning. Från och med då gäller det starkare anställningsskyddet i LAS, bland annat att uppsägning kräver saklig grund.

För tillsvidareanställda bestämmer lagen också uppsägningstiden (11 § LAS). Den kortaste uppsägningstiden är en månad. Har man varit anställd i minst två år och blir uppsagd av arbetsgivaren blir uppsägningstiden längre – två månader och ytterligare en månad för varje tvåårsperiod, upp till sex månader.

Kollektivavtal och information

En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och som kommer överens om en provanställning ska snarast underrätta den lokala fackliga organisationen. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar.

Provanställning i andra länder

Anställningsskyddet varierar mycket mellan länder. I de flesta delstater i USA kan en anställning till exempel vara så kallad ”at-will employment”, vilket innebär att arbetsgivaren fritt kan säga upp den anställde oberoende av ålder och anställningstid. Där måste anställningsskydd avtalas särskilt.

Tips för dig som är provanställd

• Ta reda på exakt när prövotiden går ut och om kollektivavtal gäller på arbetsplatsen.
• Be gärna om en avstämning med din chef under prövotiden så att du vet hur du uppfattas.
• Kontrollera om du är medlem i ett fackförbund – då ska facket varslas om arbetsgivaren vill avsluta anställningen.

Observera: Arbetsrätten ändras över tid och kollektivavtal kan innehålla andra regler. Kontrollera alltid aktuell lagtext och ditt kollektivavtal, eller kontakta ditt fackförbund, innan du fattar beslut.

Källor

• Provanställning – Wikipedia
• Lagen om anställningsskydd – Wikipedia

Ett välskrivet personligt brev kan vara det som avgör om du blir kallad till intervju eller inte. Medan CV:t visar vad du har gjort, är det personliga brevet din chans att berätta vem du är och varför just du passar för tjänsten. I den här guiden går vi igenom vad ett personligt brev är, vad det ska innehålla och hur du lägger upp det.

Vad är ett personligt brev?

Ett personligt brev – även kallat följebrev eller motiveringsbrev – är ett brev som kompletterar ett annat dokument och fungerar som en slags introduktion till den som skriver. Brevet är vanligt i samband med ansökningar, till exempel till en utbildning, en tjänst, ett stipendium eller en annan utmärkelse.

Form och innehåll kan variera från land till land. Söker du jobb utomlands kan det därför vara klokt att undersöka vilka normer som gäller där. Råden i den här artikeln bygger på de normer som tillämpas i Sverige.

Syftet med det personliga brevet

Det personliga brevet syftar till att på ett professionellt sätt presentera dig för en chef eller rekryterare och att motivera varför du skulle vara lämplig för den aktuella tjänsten eller arbetsplatsen. Arbetsgivare använder ofta CV och personligt brev för att sålla bland de sökande – brevet är alltså ofta det första intrycket du gör.

Vanligtvis skickar du det personliga brevet tillsammans med en meritförteckning eller ett CV. Meritförteckningen är en bantad lista över meriter, medan ett CV förväntas innehålla en mer utförlig beskrivning av meriter och erfarenheter. Har du en utbildning som är meriterande för tjänsten kan du även bifoga betyg eller studiebevis.

Olika typer av ansökningar

Det finns minst tre typer av ansökningar till en tjänst, och brevet bör anpassas efter vilken typ det gäller:

• Ansökningsbrev – ett svar på en platsannons. Här bör du knyta an tydligt till de krav och önskemål som står i annonsen.
• Spontanansökan – du skickar en ansökan i hopp om att en lämplig tjänst ska dyka upp just på den arbetsplatsen. Förklara varför du är intresserad av just det företaget.
• Nätverksansökan – du hoppas på tips eller hjälp i ditt arbetssökande från personer i ditt nätverk.

Vad ska ett personligt brev innehålla?

Följande saker bör vanligtvis finnas med i det personliga brevet eller i CV:t:

• Personuppgifter – namn, adress och kontaktuppgifter.
• Motivering – varför är just du rätt person för tjänsten?
• Grundläggande egenskaper – vad gör dig till den du är?
• Utbildning och studier – exemplifiera relevanta kurser eller ämnen.
• Tidigare anställningar – här är det inte tidpunkter och antal som är intressant, utan vilket ansvar du haft och vilka erfarenheter du fått.
• Andra engagemang som gett dig erfarenheter du kommer att ha nytta av i tjänsten.

Ledorden är att motivera och exemplifiera. Istället för att bara skriva att du är noggrann – ge ett konkret exempel på när din noggrannhet gjorde skillnad.

Så lägger du upp brevet

Formatet varierar beroende på hur brevet skickas. Ska det skickas per post är det mer formellt och bör följa formatet för affärsbrev. Oavsett format är det viktigt att brevet har en personlig prägel, och att hälsnings- och avslutningsfraser följer normerna för affärskorrespondens. En generell disposition kan se ut så här:

1. Brevhuvud – adress och kontaktinformation.
2. Inledning – ska fånga läsarens intresse och tydligt knyta an till den tjänst du söker.
3. Brödtext – här betonar du de viktigaste sakerna från ditt CV och beskriver kunskaper, egenskaper och erfarenheter från tidigare anställningar och studier. Det är viktigt att det framgår från vilket datum du är tillgänglig.
4. Avslutning – betona att du ser fram emot att träffa rekryteraren eller chefen, till exempel på en intervju, kommentera eventuella bilagor och avsluta så att läsaren minns brevet.

Tänk på urvalsprocessen

Många arbetsgivare och rekryteringsföretag använder idag digitala system för att hantera ansökningar, och vissa använder screeningtester tidigt i processen, innan en rekryterare ens läser ditt CV. Eftersom verktyg som hjälper kandidater att söka många jobb har gjort att företag får fler ansökningar, blir det ännu viktigare att ditt brev är anpassat till just den tjänst du söker. Ett generiskt brev som skickats till hundra arbetsgivare märks direkt.

Personligt brev i andra sammanhang

Personliga brev används inte bara vid jobbsökande. Ibland skickar man liknande ansökningshandlingar vid ansökan till en specialutbildning med antagningsprov – det är särskilt vanligt vid mer ansedda universitet utomlands. Brevet används även vid ansökan om stipendium och andra affärsmässiga ansökningar.

Källor

• Personligt brev – Wikipedia
• Rekrytering – Wikipedia